Två hjortar springer nerför slätten. De springer lätt, liksom svävar fram. Sorglöst, utan krav. 

En vindpust hinner ikapp. Undrar, vart är de på väg? Han får inget svar, det finns inget svar.

En människa rusar fram i livet. Jäktar, knuffar, tränger sig fram. Bekymrad, drunknar i krav.

En vän hinner ikapp. Undrar, vart är han på väg? Han får inget svar, det finns inget svar. 

Livet är så flyktigt. Det blåser liksom bort, som en vindpust. Det finns en massa frågor som

inte får nå svar. Det finns inga svar. 

Stanna. Lyssna. Hör du en fråga? Ge den ett svar. Sök tills du hittar. Det finns alltid ett svar.

EilaA

Olikohan helpompi ennen? Isovanhempiemme aikana? Ruoan suhteen? Miten syödään oikein ja terveellisesti. Enpä luule. Ennen oli köyhyyttä ja pula ruoasta paikoittain ja ajoittain. Täällä Pohjolassa ainakin. Sitä emme halua kokea. Mutta silloin ei löytynyt yhtä paljon meidän ajan roskaruokaa. Siten oli ehkä helpompaa. Syötiin mitä silloin oli tarjolla ja löydettiin. Se ruoka oli ekhä aika hyvää ruokaa. Ennen myös liikuttiin enemmän, joka tekee hyvää terveydelle. Silloin myös stressi, köyhyys, sodat vaikuttivat terveyteen... 

Tänään myös syödään mitä löydetään, kaupan hyllyiltä. Ja tänään löytyykin aivan liikaa. Miten sitä voi tietää mikä on terveellistä? Ei kai kukaan tuota epäterveellistä ruokaa ja vielä myykin sitä? Jotkut tienaa millä konstilla hyvänsä... Tämän päivän ruoka on erillaista kuin ennen vanhaa. Kun itse vartuin, noin 40 v. sitten, ruoka näytti pitkälti ruoalta. Sen jälkeen ulkonäkö on muuttunut. Elintason noustessa, juhla- ja sunnuntaiherkuista on tullut lähes päivittäisiä. Syödään, juodaan makeita, pullaa, kakkuja, jäätelöä. Ja maistuuhan ne, niin miksi ei syötäisi? Syödään myös runsaasti viljatuotteita; pastaa, pitsaa, hampurilaisia, voileipiä. Ja maitotuotteita; makeita jogurtteja, rahkaa, maitoa... miettimättä että ehkä voisivat olla terveydelle haitallisia. Olemme näihin tottuneet. Joku meidät totutti jo pienenä. Näistä on tullut pävittästä ruokaa, vaikka nämä eivät ole ravinteikasta ruokaa. 

Elimistö tulkitsee nämä einekset ravinnoksi, tai yrittää. Paljon energiaa, vitamiineja, mineraaleja kuluu tämän "ruoan" sulattamiseen. Lopuksi elimistö joutuu ylikierroksille tai syysteemi rupeaa ontumaan. Oireita syntyy. Saamme ongelmia m.m verenpaineen, verensokerin, kilpirauhasen kanssa. Menemme lääkärille (kuten ehkä pitääkin), saamme lääkkeitä ja jatkamme samaa rataa. Jos tyydymme siihen, ja useimmat niin tekevät.

Mutta hei! Herätys! Herätys! Mikäli olet saanut oireita, sinulla on ongelmia. Ja sinun täytyy itse ottaa vastuun elämästäsi ja terveydestäsi. Kukaan muu ei voi, ei lääkärisikään. Lääkäri tutkii ja antaa diagnoosin. Useimmat lääkärit hoitavat vain oireita ja määräävät siihen lääkkeitä. 

Voit itse tehdä valintoja terveytesi parantamiseksi ja ehkä ratkaista ongelmasi. Mikäli olet syönyt ravinnotonta ruokaa, voit muuttaa tapasi. Syö kunnon ruokaa ja anna kunnon ravintoa kehollesi. Oireisiin ja sairauksiin on aina syy. Ne eivät yhtäkkiä putoa taivaalta sinun kroppaasi. Ne kehittyy pikku hiljaa kehossasi. Syy voi löytyä stressistä, ruoasta, murheista... Selvitä itsellesi syyn sairauteen tai oireeseen.... ja tee jotain! Voit tulla terveeksi tai terveemmäksi. 

Kun elimistö taas tottuu kunnon ruokaan, "huonon" ruoan himo loppuu pikku hiljaa ja ruoka taas maistuu hyvälle. 

Kanske var det enklare förr i tiden? Med maten, att äta rätt och hälsosamt. När farfar var ung? Nej, det tror jag inte. Då fanns misär. Brist på mat. Periodvis och ortvis. Fattigdom och kanske hunger. Här i Norden i alla fall. Det vill vi inte uppleva. Men då fanns inte så mycket icke-mat som erbjuds oss idag. På det sättet var det kanske enklare. Man åt det som fanns. Och det mat som fanns kanske var ganska bra mat, men inte heller det bästa. Förr rörde man ju på sig mycket mera än vi gör idag, och det hade förstås stor påverkan på vår hälsa. Alltså positivt. Och vissa kanske slet ut sig med för mycket fysiskt arbete. Och sen den psykiska stressen som fanns med krig och annat som påverkade hälsan. Så inte skulle jag byta. Och man åt det som fanns....

Idag äter vi också det som finns. Och idag finns alltför mycket att välja på. Hur ska man veta vad som är bra? Maten idag ser så annorlunda ut än vad den gjorde förr. När jag var barn, för 40 år sedan, såg maten ganska långt ut som mat. Men sedan dess har det utvecklats mycket. I och med att levnadsstandarden har stigit, så har konsumtionen av "festmat" ökat ofantligt.Vi stoppar i oss godis, läsk, chips, kakor, bullar, smörgåsar, glass. Och visst är det gott. Och vi äter mycket mjölmat; pasta, pizza, hamburgare. Och mjölkprodukter; söta yoghurts, kvarg, mjölk... Utan att blinka. Utan att ens misstänka att det kunde vara skadligt för oss. Och visst är det gott, om man har vant sig med det. Och nån har vant oss med det ända från att vi var små. Det har blivit "vardagsmat". Fast det inte är mat. 

Men kroppen tolkar det som mat. Eller försöker. Allt man stoppar i munnen försöker kroppen tolka som mat. Kroppen jobbar med att smälta allt som kommer ner. Ju mer icke-mat vi stoppar i så, desto mer energi, vitaminer, mineraler, går åt. Kroppen behöver proteiner och fetter. Vitaminer och mineraler. Mat.

Till slut går kroppen på högvarv. Den tar stryk. Vi kollapsar, blir sjuka. Vissa av oss får varningssignaler; högt blodtryck, blodsockret stiger, vi får värk, problem med sköldkörteln. Och går till läkaren och får medicin. Och tar medicin, och fortsätter likadant....

Men, hallå! Hallå! Vakna! Ifall det gått så långt att du fått problem, så har du problem. Och du måste själv ta ansvar för din hälsa. Läkaren kan inte göra det. Hen kan bara undersöka dig, och ge diagnos. De flesta läkare sköter symtomen med medicin. Men du kan kanske själv lösa problemet. Ifall du har stoppat i dig fel (icke-mat), så kan du göra något. Lämna bort icke-maten. Och ge din kropp det den behöver. Riktig mat! Man måste göra något åt själva orsaken. Och det finns alltid en orsak till ohälsa. Den dimper inte ner från ingenstans! Ibland kan orsaken vara mat, stress, bekymmer....för lite motion eller en blandning av allt. Men det man kan göra något åt själv, ska man ta itu med. Du kan alltid bli friskare!!!

Ifall kroppen igen får vänja sig vid "riktig" mat, försvinner suget på icke-mat, smaklökarna väcks och mat börjar smaka bra igen.