Kyllä se kahvi aina maistuu! Hm...tuoksuu hyvälle ainakin. Itse en pidä kahvin mausta, mutta sokeripala suussa tekee siitä niin vastustamaton. Aikusena vasta "opin" juomaan kahvia, siinä meni noin viikko ennenkuin opin siihen. No, sehän oli aika hassua, siihen niinkuin väkisin opettelin. Enpä tekisi toiste. 

Minulle kahvinjuonnista on tullut rasite. Pari kuppia päivässä käy hyvin. Jos juon enemmän, minulla menee kahvi "päähän". Pahoinvointia ja huimausta. Aina en pysty rajoittamaan kulutustani pariin kuppiin, joten minun olisi parasta lopettaa kahvinjuonnin kokonaan. Kahvi on diureetti, se ajaa nestettä pois kehosta virtsan mukana. Nesteen mukana menee tärkeitä vitamiineja ja mineraaleja. Koska en ole aivan innoissani pillereistä, en myöskään vitamiinipillereistä, haluaisin ottaa vaarin niistä vitamiineistä, jotka ruoasta saan.

Olen kyllä yrittänyt lopettaa kahvinjuonnin. Viikko ja pari olen ollut ilman, ja silloin olen ollut pirteämpi. Mutta houkutus on tullut, olen maistanut "vain vähäsen", ja koukkkuun taas jäänyt. Nyt aion lopettaa. Minulla pitää olla suunnitelma, ja tavoite. Tavoite on selvä: ei enää kahvia. Suunnitelma on tämä: tänään 3 dl kahvia, joka toinen päivä vähennän puolella dl:lla, kunnes kuppi on tyhjä. Hidas alaslaskenta, niin ehtii tottua psyykkisesti ja sosiaalisestikin. Ei muuta kuin aloittamaan. 12 päivän päästä minun pitäisi olla koffeiiniton ja pirteän pirteä! Saa nähdä miten käy :)

Kaffe är gott. Nja. Eller inte. Jag tycker egentligen inte om smaken. Men det doftar gott. Jag måste ta en sockerbit för att det ska smaka. Då är det kanske sockret jag gillar. Men, kaffe är ett problem för mig. Jag är beroende av det. Jag vill inte vara beroende. Jag mår bra (eller inte dåligt) av ett par koppar om dagen. Men dricker jag mer, så "far det i huvet". Blir lite illamående, får lite svindel. Så jag borde inte dricka mer än ett par koppar om dagen. Lättare sagt än gjort, när kaffesuget sätter igång. Det är också en social grej. När man träffar vänner, eller behöver en paus i jobbet. Då tar man en kopp av gammal vana. 

I och med att jag inte gillar piller, inte heller vitaminpiller, borde jag vara rädd om de vitaminer jag får i mig med maten jag äter. Kaffe är vätskedrivande. Det betyder att man kissar mera, och dricker mera. Urinen blir utspädd, och ut med den åker vitaminer och mineraler, bl.a då kalcium och magnesium jag är mest rädd om. Så det förnuftiga för mig torde vara att sluta med kaffe. Har nog försökt flera gånger. Har då lyckats vara utan kaffe en och två veckor. Jag har varit mycket piggare utan kaffe.... Men det doftar så gott, och frestar. Så har jag smakat, bara lite, lite. Men lite var för mycket. Och jag var på kroken igen.

Nu är det dags. Att sluta en gång för alla. Med kaffet. Men jag måste ha en plan att följa. Och ett mål. Då går det. Jag brukar vara målinriktad. Alltså gör jag upp en plan. Jag måste trappa ner kaffekonsumtionen, så abstinensen inte överrumlar mig. Jag börjar från 3 dl idag, och trappar ner med en halv dl per dag. Nej, per två dagar. Så det inte går för snabbt. Och jag hinner anpassa mig psykiskt och socialt också. 

Men vad ska jag dricka istället då? Lite tråkigt med örtteer, när man är van med kaffe. Kanske lite honungsvatten och frukt? Då får jag i mig lite extra kalorier och vitaminer. Det låter väl bra? Ja, då är det bara att sparka igång. Om tolv dagar borde jag vara koffeinfri och pigg!! Få se hur det går... :)