Jag har påbörjat mina massörsstudier i augusti. Jag kom in på reservplats och jag fick besked om studieplatsen endast ett par veckor innan skolstart. Så det blev lite av en rivstart. Jag var ju lite skeptisk till att påbörja studierna till massör. Jag visste egentligen inte ifall jag vill det. Men jag hade en känsla, en intuition. Kände att dethär är kanske något för mig. 

Jag har nu studerat en månad. Vi har 3 närstudiedagar, och 2 distansstudiedagar. Vi är 14 elever på klassen, de flesta är ungdomar. Dom är härliga, positiva och har framåtanda. Det är så skönt att ingen klagar. Det har tagit en tid för mig att inse att jag måste studera även kvällstid och helger, och inte endast två dagar i veckan som jag hade tänkt. Vi har mycket duktiga lärare, bl.a Stefan och Nikita. Jag hade nog bävat för den massiva anatomin och fysiologin som vi ska lära oss. Men läraren gör det så intressant, så det känns inte svårt och tråkigt. Jag njuter av att vara i skolan, och att studera hemma. 

Nu är jag piggare och gladare. Henrik, min man, tycker att det är skönt att inte höra mig sucka, och beklaga mig, som jag ofta gjorde när jag kom från jobbet. Nu är jag på rätt spår! Jag rekommenderar alla att byta bana, yrke, ifall det nuvarande inte känns helt rätt. Det jobb, eller syssla, som inte ger något, det tar energi av dig. Förändringar kan kännas farliga, svåra. Men det lönar sig. Var modig, och bli lite lyckligare!

Jag är lycklig!

Två hjortar springer nerför slätten. De springer lätt, liksom svävar fram. Sorglöst, utan krav. 

En vindpust hinner ikapp. Undrar, vart är de på väg? Han får inget svar, det finns inget svar.

En människa rusar fram i livet. Jäktar, knuffar, tränger sig fram. Bekymrad, drunknar i krav.

En vän hinner ikapp. Undrar, vart är han på väg? Han får inget svar, det finns inget svar. 

Livet är så flyktigt. Det blåser liksom bort, som en vindpust. Det finns en massa frågor som

inte får nå svar. Det finns inga svar. 

Stanna. Lyssna. Hör du en fråga? Ge den ett svar. Sök tills du hittar. Det finns alltid ett svar.

EilaA

Olikohan helpompi ennen? Isovanhempiemme aikana? Ruoan suhteen? Miten syödään oikein ja terveellisesti. Enpä luule. Ennen oli köyhyyttä ja pula ruoasta paikoittain ja ajoittain. Täällä Pohjolassa ainakin. Sitä emme halua kokea. Mutta silloin ei löytynyt yhtä paljon meidän ajan roskaruokaa. Siten oli ehkä helpompaa. Syötiin mitä silloin oli tarjolla ja löydettiin. Se ruoka oli ekhä aika hyvää ruokaa. Ennen myös liikuttiin enemmän, joka tekee hyvää terveydelle. Silloin myös stressi, köyhyys, sodat vaikuttivat terveyteen... 

Tänään myös syödään mitä löydetään, kaupan hyllyiltä. Ja tänään löytyykin aivan liikaa. Miten sitä voi tietää mikä on terveellistä? Ei kai kukaan tuota epäterveellistä ruokaa ja vielä myykin sitä? Jotkut tienaa millä konstilla hyvänsä... Tämän päivän ruoka on erillaista kuin ennen vanhaa. Kun itse vartuin, noin 40 v. sitten, ruoka näytti pitkälti ruoalta. Sen jälkeen ulkonäkö on muuttunut. Elintason noustessa, juhla- ja sunnuntaiherkuista on tullut lähes päivittäisiä. Syödään, juodaan makeita, pullaa, kakkuja, jäätelöä. Ja maistuuhan ne, niin miksi ei syötäisi? Syödään myös runsaasti viljatuotteita; pastaa, pitsaa, hampurilaisia, voileipiä. Ja maitotuotteita; makeita jogurtteja, rahkaa, maitoa... miettimättä että ehkä voisivat olla terveydelle haitallisia. Olemme näihin tottuneet. Joku meidät totutti jo pienenä. Näistä on tullut pävittästä ruokaa, vaikka nämä eivät ole ravinteikasta ruokaa. 

Elimistö tulkitsee nämä einekset ravinnoksi, tai yrittää. Paljon energiaa, vitamiineja, mineraaleja kuluu tämän "ruoan" sulattamiseen. Lopuksi elimistö joutuu ylikierroksille tai syysteemi rupeaa ontumaan. Oireita syntyy. Saamme ongelmia m.m verenpaineen, verensokerin, kilpirauhasen kanssa. Menemme lääkärille (kuten ehkä pitääkin), saamme lääkkeitä ja jatkamme samaa rataa. Jos tyydymme siihen, ja useimmat niin tekevät.

Mutta hei! Herätys! Herätys! Mikäli olet saanut oireita, sinulla on ongelmia. Ja sinun täytyy itse ottaa vastuun elämästäsi ja terveydestäsi. Kukaan muu ei voi, ei lääkärisikään. Lääkäri tutkii ja antaa diagnoosin. Useimmat lääkärit hoitavat vain oireita ja määräävät siihen lääkkeitä. 

Voit itse tehdä valintoja terveytesi parantamiseksi ja ehkä ratkaista ongelmasi. Mikäli olet syönyt ravinnotonta ruokaa, voit muuttaa tapasi. Syö kunnon ruokaa ja anna kunnon ravintoa kehollesi. Oireisiin ja sairauksiin on aina syy. Ne eivät yhtäkkiä putoa taivaalta sinun kroppaasi. Ne kehittyy pikku hiljaa kehossasi. Syy voi löytyä stressistä, ruoasta, murheista... Selvitä itsellesi syyn sairauteen tai oireeseen.... ja tee jotain! Voit tulla terveeksi tai terveemmäksi. 

Kun elimistö taas tottuu kunnon ruokaan, "huonon" ruoan himo loppuu pikku hiljaa ja ruoka taas maistuu hyvälle. 

Kanske var det enklare förr i tiden? Med maten, att äta rätt och hälsosamt. När farfar var ung? Nej, det tror jag inte. Då fanns misär. Brist på mat. Periodvis och ortvis. Fattigdom och kanske hunger. Här i Norden i alla fall. Det vill vi inte uppleva. Men då fanns inte så mycket icke-mat som erbjuds oss idag. På det sättet var det kanske enklare. Man åt det som fanns. Och det mat som fanns kanske var ganska bra mat, men inte heller det bästa. Förr rörde man ju på sig mycket mera än vi gör idag, och det hade förstås stor påverkan på vår hälsa. Alltså positivt. Och vissa kanske slet ut sig med för mycket fysiskt arbete. Och sen den psykiska stressen som fanns med krig och annat som påverkade hälsan. Så inte skulle jag byta. Och man åt det som fanns....

Idag äter vi också det som finns. Och idag finns alltför mycket att välja på. Hur ska man veta vad som är bra? Maten idag ser så annorlunda ut än vad den gjorde förr. När jag var barn, för 40 år sedan, såg maten ganska långt ut som mat. Men sedan dess har det utvecklats mycket. I och med att levnadsstandarden har stigit, så har konsumtionen av "festmat" ökat ofantligt.Vi stoppar i oss godis, läsk, chips, kakor, bullar, smörgåsar, glass. Och visst är det gott. Och vi äter mycket mjölmat; pasta, pizza, hamburgare. Och mjölkprodukter; söta yoghurts, kvarg, mjölk... Utan att blinka. Utan att ens misstänka att det kunde vara skadligt för oss. Och visst är det gott, om man har vant sig med det. Och nån har vant oss med det ända från att vi var små. Det har blivit "vardagsmat". Fast det inte är mat. 

Men kroppen tolkar det som mat. Eller försöker. Allt man stoppar i munnen försöker kroppen tolka som mat. Kroppen jobbar med att smälta allt som kommer ner. Ju mer icke-mat vi stoppar i så, desto mer energi, vitaminer, mineraler, går åt. Kroppen behöver proteiner och fetter. Vitaminer och mineraler. Mat.

Till slut går kroppen på högvarv. Den tar stryk. Vi kollapsar, blir sjuka. Vissa av oss får varningssignaler; högt blodtryck, blodsockret stiger, vi får värk, problem med sköldkörteln. Och går till läkaren och får medicin. Och tar medicin, och fortsätter likadant....

Men, hallå! Hallå! Vakna! Ifall det gått så långt att du fått problem, så har du problem. Och du måste själv ta ansvar för din hälsa. Läkaren kan inte göra det. Hen kan bara undersöka dig, och ge diagnos. De flesta läkare sköter symtomen med medicin. Men du kan kanske själv lösa problemet. Ifall du har stoppat i dig fel (icke-mat), så kan du göra något. Lämna bort icke-maten. Och ge din kropp det den behöver. Riktig mat! Man måste göra något åt själva orsaken. Och det finns alltid en orsak till ohälsa. Den dimper inte ner från ingenstans! Ibland kan orsaken vara mat, stress, bekymmer....för lite motion eller en blandning av allt. Men det man kan göra något åt själv, ska man ta itu med. Du kan alltid bli friskare!!!

Ifall kroppen igen får vänja sig vid "riktig" mat, försvinner suget på icke-mat, smaklökarna väcks och mat börjar smaka bra igen. 

"Nå, har bebisen börjat få nå tänder ännu? Det är ju sedan viktigt att vänja barnet vid tandborstning och tandkräm. Och det gör inget fast man sväljer lite av tandkrämen." Det fick jag höra på barnarådgivningen när min dotter var några månader gammal. Och jag gjorde ju som jag blev rekommenderad.... Kanske tandkräm och dess innehåll av fluor kan skydda mot karies, men är det hälsosamt och nödvändigt?

Varför använder vi tandkräm när vi borstar tänderna? Varför använder vi cykel när vi cyklar? Lika dumma frågor båda två. Varför inte? Det är ju självklart att man ska använda tandkräm. Det hör ju till. Våra föräldrar har ju lärt oss. Och tandläkarna har årligen påminnt oss. Det är ju nödvändigt för våra tänder. Den där fluoren. Annars får vi ju hål i tänderna. Jaha, okej. Det är därför man får hål i tänderna. Av brist på fluortandkräm och bristfällig tandborstning?

De flesta förstår nog att man inte får hål i en ren tand. Använde månne Adam och Eva (eller andra som levde samtidigt, alltså för länge, länge sedan) tandborste och tandkräm? Fick de hål i tänderna? Det fanns kanske inte tandläkare i varje by då... Fick de antibiotikakurer för tandröta? Låter inte sannolikt...

Ifall din nyfikenhet räcker till, kan du ju pröva. Vad är det som smutsar dina tänder? När du borstat dina tänder riktigt bra, med eller utan tandkräm, kan du känna på dem med tungan. De känns fräscha, hala och rena. Du kan äta något. Och sedan känna på tänderna med tungan igen. Ifall de fortfarande känns hala och fräscha, är dom rena. Och inga tandtroll attackerar... Ifall de däremot känns klibbiga, är de smutsiga. Så kan du komma fram till vilken mat är bra att äta. Naturlig mat smutsar inte tänderna; rent kött, grönsaker, frukt. Äter du däremot spannmål, raffinerade kolhydrater, dricker juice, märker du att tänderna blir smutsiga. Och mottagliga för Karies.

Men vid dålig andedräkt, då? Då är det ju nödvändigt med tandkräm och munnvatten?! No, no... Orsaken ligger i dålig matsmältning och ogynnsam mat. Så där hjälper också naturlig mat. Ifall inte lukten beror på ruttnade tänder....

Själv använder jag inte tandkräm dagligen mera. Jag slutade för ca ett halvt år sedan. Jag ville inte få i mig gifterna från tandkrämet. Det var lite svårt till en början, när man är van att borsta tänderna och ha munnen full av lödder. Det blev så tomt...Jag använde tandkräm nu som då, men vande mig efter ett par månader. Ibland dricker jag svart te, och det gör mina tänder mörka. Då kan jag smussla fram tandkrämstuben, och "bleka" dom lite (finns säkert naturligare metoder för det också). Om ett halvt år är det dags för det årliga tandläkarbesöket, så det blir intressant att se ifall mina tänder har klarat sig utan tandkräm och fluor. 

"No, onkos pikkuiselle vielä tullut hampaita? On hyvä heti ensimmäisestä hampaasta lähtien, totutella hammasharjan ja hammastahnan käyttöön." Näin minulle ainakin sanottiin neuvolassa kun tyttäreni oli muutaman kuukauden ikäinen. "Eikä haittaa vaikka nielaisee pienen määrän hammastahnaa". No, joo. Ehkä hammastahna ja sen sisältämä fluori suojaa hampaita jonkun verran. Mutta onko se tarpeellista ja terveellistä?

Miksi me käytämme hammastahnaa harjatessa hampaitamme? Hassu kysymys. Miksi ei? Totta kai käytämme. Sehän vaan kuluu asiaan. Äiti tai isä opetti. Ja hammaslääkärit muistuttivat vuosittain. Sehän on välttämätön hampaillemme. Se fluori. Muuten tulee reikiä. Vai niin? Siitäkö ne reiät johtuvat? Hammastahnan puutteesta tai puutteellisesta harjaamisesta?

Useimmat ymmärtävät että puhtaaseen hampaaseen ei tule reikää. Olikohan Aatamilla ja Eevalla, tai muilla samiohin aikoihin elävillä, hammasharjaa? Ja hammastahnaa? Saivatkohan reikiä hampaisiin? Hammaslääkäreitä ei tainnut asua joka kylässä....Joutuivatko antibioottikuurille hammasjuuren tulehduksen takia? Eipä kuullosta todennäköiseltä. 

Mikäli uteliaisuutta riittää, voi itse kokeilla. Mistä hampaat likaantuvat. Kun olet hampaasi hyvin pessyt, voit kielellä tunnistaa hampaitasi. Ne tuntuvat puhtailta, liukkailta. Syöt jotain. Ja syömisen jälkeen kokeilet taas kielellä hampaitasi. Mikäli vielä tuntuvat liukkailta, ne ovat puhtaat. Eivätkä hammaspeikot hyökkää... Mutta jos tuntuvat tahmeilta, ne ovat likaiset. Siitä voi päätellä, mitä on hyvä syödä. Luonnollisesta ruoasta hampaat eivät likaannu; puhtaasta lihasta, kunnon vihanneksista ja hedelmistä. Mutta kun syöt viljatuotteita, makeisia, tuoremehuja, y.m niin hampaat likaantuvat. 

Entäs pahanhajuinen hengitys? Silloin kai on hyvä käyttää hammastahnaa ja suuvettä? Auttaa ehkä hetken, mutta syy löytyy puutteellisesta ruoansulatuksesta. Joten siihenkin auttaa luonnollinen ruoka. Joillei haju tule jo mädäntyneistä hampaista...

Itse en käytä hammastahnaa enää päivittäin. Lopetin puolisen vuotta sitten. En halua hammastahnan sisältämiä myrkkyjä suuhuni. Aluksi oli aivan outoa pestä hampaat ilman hammastahnaa. Kun on tottunut että suu on täynnä vaahtoa....Käytin silloin tällöin, mutta pikku hiljaa totuin pesemään hampaat ilman tahnaa. Joskus juon mustaa teetä, ja hampaani tummuvat. Silloin otan piilosta sen hammastahnatuubin ja valkaisen hampaani... (Siihen löytyisi varmaan luonnollisempi valkaisutapa). Puolen vuoden päästä on taas vuotinen hammaslääkärikäynti, joten saa nähdä ovatko hampaani pärjänneet ilman hammastahnaa ja fluoria.

Jag har haft lunginflammation! Jag? Som äter så hälsosamt. Nej...Hade svårt att tro och acceptera att det faktiskt drabbade mig. Men det är faktum. Jag fick plötsligt feber, eller hade nog det ett par dagar innan jag förstod det. Jag var lite frusen och hade huvudvärk. Tog en halv Burana.... och fortsatte att vara i gång. Kom från jobbet en måndag eftermiddag, var lite mer frusen och tänkte mäta tempen på skoj, och mätaren visade 38,5.... Efter fyra dagars feber blev det blodprov, lungröntgen och antibiotika intravenöst. Usch, jag som inte ens ville ta antibiotika tabletter. Har inte varit förkyld, verkar som om lunginflammationen bara damp ner! Hade nog tänkt kurera mig med vitlök och c-vitamin, men när CRP visade lite över 200, tänkte jag att det kanske är bäst att följa läkarnas råd... Lunginflammation är ingenting att leka med, tydligen. Det blev för mycket rajtande till lab, sjukhus, rtg, så kroppen slog lite bakut. Blev lite svag, illamående och halsen svullna opp. Tänkte inte få luft, kunde inte prata. Attacken gick över på en minut ca, tur det. Men jag hann bli lite skraj... Läkaren på jouren sa sedan att det berodde på lunginflammationen! 

Så, vad lärde jag mig av detta? Jo, att lunginflammation är ingenting man ska försöka kurera själv. Kan bli livsfarligt. Men man kan understödja läkningsprocessen. Dagarna som jag hade feber (när jag förstått att jag hade det), drack jag mest grön te och bärsaft, var inte hungrig så jag åt inget. Tog c-vitamin, vitlöksvatten och mjölksyrekapslar. Tog inget för febern (hade som mest 39 gr). Och vilade mycket. När febern gett med sig, började maten också smaka...

Jag är inte helt återställd ännu, men på god väg. Är ledig denna vecka ännu, så jag får ta det lugnt. Blir inga långpromenader de närmaste veckorna. Jag får tänka på att bygga opp immunförsvaret igen, kanske mera grönsaker, nu när det är säsong, och några veckors kur med mjölksyrekapslar för tarmbakterierna. Så ska jag väl bli pigg och energisk igen.

Vi har en drygt 100-årig historia av mjölkdrickande här i Norden. Före det har människorna klarat sig utmärkt utan detta livsmedel. Det finns många olika teorier om mjölkens positiva och negativa effekter på kroppen. Genetiskt är vi lite olika, och klarar av olika livsmedel bättre och sämre. Vår konsumtion av mjölkprodukter, och speciellt processade, har ökat de senaste årtiondena. Kanske den kan ha en andel i vår ökande förekomst av välfärdssjukdomar?

Vi får olika hälsobesvär av mjölken. Vissa tål den inte alls, kan få livshotande symtom, och måste undvika det helt. Andra blir dåliga i magen, får förstoppning, gaser, diarré, magknip. Då är det kanske laktosen de reagerar på och använder laktosfria varianter. Någon kan få huvudvärk, sömnproblem, depression, trötthet, värk i muskler och leder, näsblod, återkommande luftvägsinfektioner, utslag, urinträngningar, m.m.....och förstår inte att det kan bero på mjölken (och laktosen), och fortsätter att använda den. Det finns teorier om att mjölken förorsakar hjärt- och blodkärlssjukdomar (för mycket kalcium), cancer överlag, och speciellt hormonell cancer som prostata- och bröstca. 

Ifall man är frisk och inte har någon genetisk belastning kan man kanske använda fermenterade och syrade mjölkprodukter, av bra kvalitet, i viss mån. 

Ifall man tror att man reagerar på mjölk (eller laktos), kan man försöka lämna bort det. Det är inte farligt, man skadar inte sin hälsa. Men det kan vara lite krångligt eftersom laktos och mjölk finns i många produkter som man inte kopplar ihop med mjölkprodukter. Laktos används som bindmedel i mediciner, ofta i större tabletter, värkmediciner, antibiotika, astmamediciner, antihistaminer. Vissa läkare menar att det är så små mängder, att man inte påverkas, men de som är känsliga för det, reagerar. Och det finns varianter utan laktos. Laktos och mjölkpulver används också i vissa kryddblandningar, kryddad chips, charkuterier, godis, kakor, m.m

Ett par, tre veckors mjölk- eller laktosfri diet borde göra skillnad i din hälsa, ifall problemet sitter där. Det kräver ju viss insats, detektivarbete, för att undvika dessa produkter, men kan vara värt ett försök.